Ångest

 

- Olika former av ångest

- En översikt av vanliga ångesttillstånd

Ångest är ett vanligt förekommande psykiskt tillstånd som de flesta upplever någon gång i livet. Trots att ångest kan kännas skrämmande är det en naturlig reaktion på stress eller hot, men den kan ibland bli så stark och långvarig att den påverkar vardagen negativt. Nedan beskrivs några av de vanligaste formerna av ångest som förekommer.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Personer med generaliserat ångestsyndrom oroar sig överdrivet mycket för olika saker i vardagen, som arbete, ekonomi, hälsa eller relationer. Orosmomenten växlar ofta och kan kännas svåra att kontrollera. Vanliga symtom är rastlöshet, spändhet, koncentrationssvårigheter och trötthet.

Panikångest

Panikångest kännetecknas av plötsliga och intensiva ångestattacker, så kallade panikattacker, där man kan uppleva hjärtklappning, svettningar, andnöd och en känsla av att tappa kontrollen eller att något hemskt ska hända. Attacken når ofta sin topp inom några minuter och kan kännas mycket skrämmande, men är ofarlig i sig.

Social ångest (social fobi)

Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad eller dömd av andra i sociala situationer. Det kan handla om att tala inför grupp, äta bland andra, eller bara att vistas bland folk. Många undviker därför situationer där de riskerar att hamna i centrum, vilket kan begränsa vardagslivet.

Specifik fobi

Specifik fobi innebär en överdriven och irrationell rädsla för ett visst objekt eller en viss situation, till exempel spindlar, höjder, blod eller att flyga. Rädslan leder ofta till undvikandebeteende, vilket kan bli begränsande om det gäller något man ofta utsätts för.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom innebär att man har återkommande tvångstankar (påträngande, obehagliga tankar eller bilder) och/eller tvångshandlingar (upprepade handlingar eller ritualer för att minska ångesten). Exempel på tvångshandlingar är att tvätta händerna upprepade gånger eller kontrollera att spisen är avstängd.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

PTSD uppstår efter att man har varit med om en traumatisk händelse. Vanliga symtom är återupplevande av händelsen, mardrömmar, undvikandebeteenden och ständig vaksamhet. Ångesten är ofta kopplad till minnet av det trauma man varit med om.

Hur kan man hantera ångest?

Behandlingsmetoderna varierar beroende på typ av ångest men kan inkludera samtalsterapi (framförallt kognitiv beteendeterapi), läkemedel samt olika former av avslappning och egenvård. Det viktigaste är att söka hjälp om ångesten påverkar livet negativt – du är långt ifrån ensam, och det finns hjälp att få.

Som vi säger i Sverige: "Delad börda är lättare att bära." Tveka inte att prata med någon om hur du mår.

 

Förlamande ångest

Förlamande ångest är en intensiv form av oro och rädsla som kan göra det svårt, eller till och med omöjligt, att fungera i vardagen. Känslan kan vara så stark att man upplever att kroppen "stelnar till" eller att tankarna fastnar i ett ekorrhjul av oro. Det är inte ovanligt att man får fysiska symptom som hjärtklappning, svårigheter att andas, yrsel eller känslan av att tappa kontrollen.

Den som drabbas kan känna sig maktlös och isolerad, som om ångesten tar över hela tillvaron. I Sverige pratar vi ibland om att "gå på knäna" av oro eller att det "knyter sig i magen" – typiska uttryck som beskriver denna känsla. Ofta är det hjälpsamt att prata med någon man litar på eller att söka stöd hos vården, eftersom det finns effektiva sätt att hantera och behandla förlamande ångest.

Kom ihåg att du inte är ensam, och att det finns hjälp att få. Många upplever någon gång i livet stark ångest, och det är inget att skämmas för. Att ta ett litet steg i taget, till exempel genom att bara fokusera på andningen eller att gå en kort promenad, kan vara ett första steg mot att må bättre.

Existentiell ångest

Existentiell ångest är en känsla av oro eller rädsla som har sin grund i livets stora frågor, till exempel meningen med livet, döden, friheten och ensamheten. Fenomenet är en del av den mänskliga erfarenheten och uppstår ofta när man reflekterar över sin egen existens och de val man står inför. Ofta handlar det om frågor som: "Vad är meningen med mitt liv?", "Vad händer efter döden?", eller "Hur hanterar jag min frihet och ansvar?"

Existentiell ångest skiljer sig från vanlig oro eller stress genom att den rör sig kring fundamentala frågor om livet och vår plats i världen. Den kan vara både skrämmande och berikande, eftersom den ibland leder till personlig utveckling och livsförändrande insikter. Många filosofer, bland annat Søren Kierkegaard och Jean-Paul Sartre, har behandlat existentiell ångest i sina verk.

I vardagen kan existentiell ångest visa sig i perioder av förändring, när man exempelvis byter jobb, förlorar någon nära, eller står inför stora livsval. Att prata om sina känslor, söka stöd hos vänner eller professionella, och att våga utforska sina egna värderingar och mål kan vara sätt att hantera denna typ av ångest. Som svenskt uttryck brukar man säga: "Att våga möta sina demoner är första steget mot inre ro."